tisdag 29 oktober 2013

Efter stormen...



Igår kväll drog stormen "Simone" in över Laholms slätten. Sen stormen "Gudrun" måste jag säga att respekten för starka vindar har ökat ordentligt. Man känner sig ganska liten på jorden när det viner runt husknutarna och takpannorna kommer ner farandes. Med vindbyar på upp mot 40 m/s är man inte vidare kaxig. Idag när jag åter vågade sticka ut näsan genom dörren såg jag att det minsann hade hunnit hända en hel del på våra ynka 650 m2 tomt.

 









Växthuset brukar få offra några glasrutor. Men det gick ju att få nya;)








Rosenbågen kapsejsade. Det ska ju i ärlighetens namn erkännas att den blivit för klen! Blir till att bygga en ny och mer hållbar historia. Vi vill ju gärna njuta av 'Amethyst' nästa sommar också.















Här behövdes det en extra stötta i livet...Klotkörsbäret hamnade verkligen mitt i blåsvädret.










Fast när jag tog en tur med bilen idag såg jag att många råkat riktigt illa ut med bortblåsta tak och träd som vält över husen. Då fick vi vara nöjda med att det inte var värre hemma hos oss. Små världsliga ting och ingen kom till skada.
 
Vi var ensamma hemma tonårssonen och jag. Och i sanningens namn så var det faktiskt lite mysigt när vi var strömlösa, elden sprakade i kaminen, stearinljusen fladdrade och vi myste i soffan under en varsin filt (internet på hans dator funkade ju inte och han häckar ofta på sitt rum med den kompisen...). Tur att kaffet hann rinna ner innan strömmen försvann...
 
Må så gott! Milla














3 kommentarer:

  1. Skönt att se att inget gick förlorat och att du kan fixa det som blev förstört nu behövs inga fler stormar eller hur ;)
    Ha det bäst
    Kram Madde

    SvaraRadera
  2. Kan bara hålla med dig. Vi fick också bara smärre skador och man får vara tacksam för att det inte var värre. Man är rätt liten mot vädrets makter.
    Ha en fin dag!

    SvaraRadera
  3. Precis som dig så har jag förstått att vara utan el i ett dygn absolut inte är det värsta man kan råka ut för. Och jag är tacksam - och lite förvånad - att det inte blev någon större förödelse här. Våra - eller bondens - jätteträd bakom huset o kohagen skrämmer mig varje gång det blåser!
    Mycket vackra "gröna" bilder hade du tagit. Förmodligen är du en bra fotograf och har en mycket bra kamera!

    SvaraRadera

Tack för att du tittar in! Alla hälsningar gör mig jätte glad!
Kram Milla